Vandra ej bredvid
Ej bakom eller framför
Utan mitt i liv
Skjut inte upp nu
Sedan finns kanske ej kvar
Bästa tid all-tid

Lite funderingar om vad som kan ske och sker mitt i steget, ger livet annan mening, avslutar och påbörjar, ger och tar liv, sådant varandet är. Ingen vet helt säkert allt ,vad morgondagen har att bjuda, bitar av tiden kan noga planeras, men kanske blir det ändock inte så, man får ta den dag , den tid, man får och göra det bästa av den. Trots det är det helt tillåtet och rätt att man förundras över vägar händelser tar, över vilka människor som får stanna kvar längre och varför vissa går för tidigt. Frågorna är många , tankarna går till de närmsta i sådana stunder, hur ska dom uthärda , gå vidare och finnas kvar när någon av deras käraste gått bort, lämnat jordelivet och tomhet efter sig. Tomheten kommer säkert att fyllas lite i kanterna så småningom, men helt fyllt blir nog inte sådan tomhet, finns troligtvis alltid ett hål, som passade för just den som förut hade sin plats där. Ilska kommer säkert också på besök , tiden stannar även upp ett litet tag, vill ha kvar innan , sudda ut emellan så att allt blir bra igen och inget hänt. Alla bär sin egen tomhet som livet serverat dem, den ena är inte den andra riktigt lik, men alla drabbas av förfäran och saknad, när någon som lös upp världen för många ,får ljuset släckt av något ingen kan styra helt, den att alla har sin tid på jorden , jag har min, du har din och en bit på vägen delar vi tid … God Natt Alla