Var kom natten ifrån ?  nyss var det ju bara morgon , dagen har sprungit förbi, knapp jag kände att den var, vissa dagar- dygn har så bråttom, medans andra bara släpar sig fram, hur den precis påbörjade dagen ska arta sig eller kanske urarta, vet jag ju inte alltid genast på morgonen, men ibland känner jag genast att den ska ta en särskild eller speciell riktning , varför det är så vet jag inte, beror  möjligtvis på den berömda dagsformen, kan ju även bero på att ingen dagsform finns tillgänglig att luta sig mot, då får jag ta vad som finns och se glad ut ändå … fast måste jag det ? om det ser ut att bli en väldigt jobbig , näst intill katastrofal och kaotisk dag , då kan jag väl få se sur, ledsen och desperat ut, luta mig mot att man/ jag inte alltid kan vara på topp, helst inte när känslan har nått botten och har lång väg upp mot toppen, men dagar med flyt, härlig känsla av bra , ger mig kraft och mod att trots motgång och misslyckanden ta mig igenom nästkommande dipp, dagen som gick var en sådan dag som bara gick och jag hann inte med förrän den var slut , utan djupa dalar och höga berg , endast ganska slät terräng, sådana dagar är sköna att vila i ibland, då tar man sig lättare igenom trampa i sand och lera , ger jublet större kraft när dagen varit genomlyckad fylld av nöjd, glad och stolt …
Någon där ute som lite känner igen sig ? eller är det bara jag som har det så här ?
God Natt till Alla Sov Gott … då är chansen för en Underbar Morgondag större

Datorn susar... huvet brusar ... utan lusar ... snart jag snusar ... sängen tanten krusar ... bara inte någon busar ... inga musar ... genast tant då rusar ... efter ! ja vadå ? tassa istället på tå ... om du måste till sängen gå ... massor med sömn nu få ... så kroppen och knoppen bra ska må ... fast sömnen jag inte alltid kan rå på ... så då så ... sova var det då